God bebyggd miljö

Miljökvalitetsmålet
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

 

Om miljökvalitetsmålet
Miljökvalitetsmålet behandlar den bebyggda miljön, dess livskvalitets- och kulturmiljövärden och vår användning av energi och material. I-länderna står för en oproportionerligt stor andel av världens naturresursanvändning, som totalt överskrider vad som är uthålligt. Hållbar utveckling, som bygger på en sammanvägning av ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner, får nu en allt större betydelse i beslut som styr samhällsutvecklingen. Det gäller såväl offentliga som andra aktörer.

Miljökvalitetsmålet rymmer frågor om fysisk planering, energianvändning, avfall, uttag av naturgrus, bebyggelsestruktur, miljörelaterade hälsoproblem och kulturhistoriska värden.

  

Hur är läget i Hedemora kommun?
Planeringsunderlag
Som inledning och första etapp i en utvecklingsplan för Hedemora stad med omland togs en ortsanalys fram 2007. Syftet var att ge en upplevd bild av staden, skapad utifrån en sammanvägning av många människors synpunkter. Den ska peka ut vad som är viktigt att ta fasta på för en positiv utveckling av staden. För att ge inspiration inför skrivandet av utvecklingsplanen hölls en seminarieserie 2008, för politiker och ett antal nyckelpersoner, där bland annat frågor om hållbar utveckling – ekologisk, social och ekonomisk – lyftes.

- Kulturmiljövärden
Skyddade byggnader och områden finns på flera ställen i kommunen – såväl över som under mark. Dessa regleras i områdesbestämmelser, där det slås fast vilka särskilda hänsyn som ska tas vid t.ex. om- och tillbyggnad. Bland annat finns uthusen i Hedemora tätort och 1900-talets byggnader särskilt beskrivna.

- Tätortsnära natur
Naturmark med skogliga inslag – tätortsnära skog i bostadsområden – omfattas inte av kommunens skogsbruksplan. Naturmark som lämnas orörd får på sikt en invandring av granskog. Kommunen behöver ta ställning till vilka områden som ska vara orörda även fortsättningsvis och vilka som ska föras in i planen.

2006 togs en sociotopkarta fram som visar hur innevånarna i Hedemora stad använder utemiljön, och vilka platser de uppskattar att vara på.

2008 avser Skogsstyrelsen att inventera tätortsnära skogar och ge rekommendationer för skötsel i bland annat Hedemora kommun.

Serviceutskottet planerar att i samarbete med högskola ta fram en mångbruksplan som även ska beakta hur den biologiska mångfalden kan gynnas. Planen ska ange skötsel för stigar, rastplatser, parker, mm – platser på kommunal mark som relaterar till ”människan i naturen”.

- Stora opåverkade områden
2006 karterades ca 40 mil vägar avseende områden med ”låg dos” av elektromagnetisk strålning. Resultatet finns sammanställt i en GIS-utredning tillsammans med andra strålningskällor i kommunen.

Kommunen har inte möjlighet att skydda opåverkade områden, däremot kan man ge rekommendationer. I arbetet med översiktsplaner kan kommunen definiera områden som ska skyddas från ökad elektromagnetisk strålning

- Allmänheten
Länsstyrelsen arbetar med att ta fram lättillgänglig information om miljömålen till politiker, företagare och media.

Kommunens samordnare för hållbar utveckling informerar kommunens anställda och politiker om miljöfrågor, livsstilsval och hållbar utveckling. Information ges till allmänheten via möten, annonser, kampanjer, folder i brevlådan.

 

2003-2008 hölls seminarier, öppna möten, mm utifrån kommunens fokusområde God bebyggd miljö – om tätorternas utemiljöer.

 

Buller
Det är främst vägtrafiken, och även järnvägen, som står för det störande bullret:

  • Accelerationen mellan rondellerna utmed riksväg 70
  • Åsgatan i Hedemora används som fartsträcka nattetid
  • Malmtransporterna från gruvan i Garpenberg. Transportvägen ska ha flyttats senast före utgången av 2008.

Minskad hastighet ger minskat buller. Gussarvsgatan är ett bra exempel. Ett dilemma är att vägbulor kan ge buller från tung trafik.

Uttag av naturgrus
Se under Grundvatten av god kvalitet.

 

Avfall
From januari 2008 har kommunen en ny avfallsplan, framtagen tillsammans med länets övriga kommuner.

Avfallsmängder
2007 uppgick mängden hushållsavfall i kommunen till 259 kg/invånare. Snittet för Sveriges Ekokommuner låg på 316 kg/invånare. Samma år uppgick mängden hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar till 77 kg/invånare i kommunen. Snittet för Sveriges Ekokommuner låg på 95 kg/invånare.

Kommunens verksamheter sorterar ut över 90 procent av förpackningsavfallet. Det hämtas av Mini Maxi (intern verksamhet) f.v.b. till förpackningsinsamlingens behållare på Hamre Återvinningscentral.

Hedemorabostäder inför fastighetsnära källsortering för 150 av totalt 1 200 hushåll = 12,5 procent av hushållen. Först ut är bostadsgårdarna Ripan och Hästen, sedan följer Klövervägen och Fältvägen. Informationsinsatser för att medvetandegöra hushållen planeras.

  

Insamling och behandling
2007 komposterar 56 procent av kommunens förskolor och skolor själva sitt matavfall, och 74 procent komposterar sitt trädgårdsavfall. Därutöver komposteras matavfall på en grupp inom vård och omsorg, kommunledningskontoret samt miljö- och byggförvaltningen.

2008 inför Hedemora Energi utökad källsortering för hushållen i kommunen. Borlänge Energi tar emot det biologiskt nedbrytbara hushållsavfallet för kompostering på anläggningen i Fågelmyra.

Nedlagda deponier - se under Giftfri miljö.

Verksamhetsavfall från byggsektorn
Det är vanligt att blandat avfall lämnas. Detta går till förbränning och/eller deponi.

Inomhusmiljön
Radon i byggnader – Se Säker strålmiljö

 

Obligatorisk ventilationskontroll, OVK
Ca 2000 genomfördes insatser riktade till fastighetsägare av större anläggningar. Brister som inte åtgärdades fick vitesföreläggande.
 

Sunda hus
I avtal med externa entreprenörer avseende byggande, ställer kommunen miljökrav på materialval, färg, lim, mm utifrån den lista branschen själv tagit fram. De kommunala bolagen följer i stort sett kommunens avtal.
 

Planeringsunderlag för hållbar utveckling

Dalarnas miljömål

  • Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Dalarna grundas på program och strategier för
    • hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Det innebär bl.a. attraktiva gång- och cykeltransporter i tätorterna, olika former av kollektivtrafik och omsorgsfullt planerade handelsområden.
    • hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.
    • hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som folkhälsoaspekter och friluftsändamål, samt andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas.
    • hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas.
    • hur stora naturområden, som endast obetydligt är påverkade av olika ingrepp i miljön – exempelvis exploatering, störningar i form av buller eller elektromagnetiska fält – så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär.
    • Hur miljömålen inom ramen för arbetet med hållbar utveckling ska förankras hos allmänheten och bidra till förändrade vanor i mer hållbar riktning.

 

  • Inom ramen för hållbar utveckling ska miljömålen utgöra underlag för nya planer och program i länets samhällsplanering, i kommunernas översiktsplaner ska detta ske senast år 2010.

 

Mål för Hedemora:

  • I Hedemora kommun utgör hållbar utveckling (ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet) underlag för nya planer och program.

 

God tillgång till parker och strövområden

Dalarnas miljömål

  • Kommunerna med stöd av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen och i samråd med skogsnäringen och berörda intresseorganisationer upprättar grönstrukturplaner för i första hand sina centralorter med närområden och turistintensiva områden senast 2010. 
  • Kommunerna genomför insatser för naturvård och friluftsliv i tätortsnära natur med det statliga stöd som redan beviljats fram till 2010.

 

Mål för Hedemora:

  • Hedemora kommun har en grönstrukturplan för den tätortsnära naturen och turistintensiva områden som tar hänsyn till biologisk mångfald.
    (Även mål under Levande skogar ochEtt rikt växt- och djurliv.)

 

Minskad mängd hushållsavfall och ökad resurshushållning
 

Dalarnas miljömål

  • Den totala mängden genererat avfall i Dalarna ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.

 Farligt avfall från hushåll.

  • Användningen av farliga ämnen ska minimeras. Farligt avfall som uppkommer ska samlas in.

Avfallsmängder.

  • Uppkomsten av avfall ska minska. Avfallsmängder ska minska genom ökad återanvändning och återvinning.

Insamling och behandling.

  • Avfall ska sorteras, insamlas, behandlas och deponeras så att resurshushållning och uthållig miljö främjas.

 

Mål för Hedemora:

  • Hedemora kommuns samtliga verksamheter källsorterar allt förpackningsavfall.
  • I Hedemora kommun finns fastighetsnära förpackningsinsamling för samtliga hushåll hos Hedemorabostäder.
  • Hedemora kommun och de kommunala bolagen samverkar för en rationell hantering av det förpackningsavfall som insamlas internt.

Mål i Avfallsplanen:

  • Kommuninnevånarna ska 2010 ha ökad kunskap, medveten attityd och ändrat beteende gällande farligt avfall jämfört med 2006
    (Även underGiftfri miljö).
  • Minst 75 procent av kommuninnevånarna ska lämna in mycket eller allt farligt avfall till insamlingssystemet.
    (Även underGiftfri miljö).
  • Kommuninnevånare ska ha ökad kunskap, medveten attityd och ändrat beteende gällande uppkomsten av avfall jämfört med 2006.
  • Minst 75 procent av kommuninnevånarna ska uppfatta att de har god tillgänglighet till insamlingssystemet.
  • Mängden kärl- och säckavfall samt grovavfall ska understiga 300 kg/invånare.
  • Mängden producentansvarsmaterial i kärl- och säckavfall ska vara minst 10 procent lägre jämfört med plockanalys från år 2003. På sikt ska inget producentansvarsmaterial förekomma i kärl- och säckavfallet.
  • Minst 75 procent av verksamheterna ska uppfatta att det är enkelt att hantera och lämna ifrån sig avfall samt att servicen är bra.
  • Komposterat och/eller rötat matavfall ska återföras till kretsloppet. Matavfall som ska återföras till åkermark ska vara certifierat enligt vedertagen standard.
  • Minst 75 procent av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser matavfall till såväl hemkompostering som central behandling.
  • Energianvändningen för insamling och fjärrtransporter av hushållsavfall ska vara lägre jämfört med 2006.
  • Mängden kärl- och säckavfall samt grovavfall till deponering ska understiga 2005 års nivå.
     

Minskat uttag av naturgrus

Dalarnas miljömål

  • År 2010 ska uttaget av naturgrus i Dalarna ha halverats jämfört med 1997.

Mål för Hedemora:

  • Hedemora kommuns grustag i Grådö avslutas och ersätts av bergtäkt.
    (Även mål under Grundvatten av god kvalitet.)

 

Minskat vägtrafikbuller

Dalarnas miljömål

  • Antalet människor i Dalarna som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till 2010 jämfört med 1998. I viktiga rekreationsområden och stora opåverkade naturområden ska ambitionen vara att störande buller minskas.

 

God luftkvalitet i bostäder

Dalarnas miljömål

  • År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det i Dalarna säkerställas att:
    • samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation
    • radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft och radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft
    • alla nybyggda hus och 30 procent av det befintliga beståndet senast år 2009 är deklarerade och klassificerade vad gäller byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan.
    • nya byggnader utformas och uppförs så att de inte orsakar hälsoproblem
    • befintliga byggnader som idag orsakar hälsoproblem identifieras och åtgärdas senast år 2010.

 

Mål för Hedemora:

  • Hedemora kommuns förskolor och skolor har en inomhusluft som uppfyller normen för god luftkvalitet:
    • Koldoxidhalten är lägre än 1000 ppm.
    • Radonhalten är lägre än 200 Bq/m3.

 

Hållbart byggande

Dalarnas miljömål

  • Offentliga fastighetsägare i dialog med bygg- och fastighetssektorn utvecklar miljö- och kvalitetskriterier och utvärderingsmallar för upphandling av tjänster senast 2008. 
  • Bygg- och fastighetssektorn och kommunerna arbetar i upphandlingen för att miljöcertifierat virke ökar och för att virke som producerats på ett miljömässigt oacceptabelt sätt undviks senast 2008.

  

Mål för Hedemora:

  • Hedemora kommun informerar den som söker bygglov om ekologiska och hälsosamma materialval.
  • Hedemora kommun upphandlar endast virke som producerats på ett miljömässigt acceptabelt sätt.
    (Även under Levande skogar)

 

Lärande för Hållbar utveckling

Mål för Hedemora:

  • Hedemora kommuns samtliga förskolor och skolor har certifieringen Grön Flagg eller Utmärkelsen Förskola/skola för Hållbar Utveckling.
Denna sida uppdaterades 2011-11-09 av barbro sterner
Kontakt

Barbro Sterner
Samordnare för hållbar utveckling
0225-341 99
e-post


Relaterad information