SMART-modellen används som verktyg runt maten och måltiden utifrån både hälso- och miljöaspekter. Modellen har tagits fram av Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholmsregionen. SMART står för:
– Större andel vegetabilier
– Mindre andel tomma kalorier
– Andelen ekologiskt ökas
– Rätt kött, rätt grönsaker
– Transportsnålt
SMART-modellen används i hela kedjan från planering av matsedel och måltid till omhändertagande av matrester och avfall.
Större andel vegetabilier
Produktionen av vegetabilier kräver avsevärt mindre arealer, vatten och andra resurser än produktion av kött. Utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser är betydligt mindre för grönsaker än för kött.
För att bibehålla en god hälsa, behöver barn över 10 år 500 g och barn under 10 år 400g grönsaker och frukt dagligen. Svensken i genomsnitt äter långt mer kött/person än vad vi behöver näringsmässigt.
- Attraktiva salladsbufféer med säsongsgrönsaker serveras dagligen.
- I varmrätterna eftersträvas dels en ökad andel vegetabilier, dels vegetariska alternativ.
Mindre andel tomma kalorier
Tomma kalorier är mat som innehåller mycket energi utan att tillföra näring och vitaminer. De bidrar bland annat till övervikt och fetma som i sin tur – tillsammans med för lite fysisk aktivitet – bidrar till växande ohälsa.
- Näringsriktig mat serveras med så få tomma kalorier som möjligt. Det innebär exempelvis att på förskolan och skolan bör inte sockerrika livsmedel som saft, läsk, godis, glass och kakor serveras.
Andelen ekologiskt ökas
Ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Inom ekologisk produktion tar man större djurhänsyn och ett minimum av tillsatser är tillåtna. Marine Stewardship Council, MSC, är den ledande miljömärkningen för fisk. Den kommer från hållbara bestånd och är fångad med skonsamma metoder.
- All mjölk är ekologisk.
- Andelen övriga ekologiska livsmedel ökar årligen.
- Andelen miljömärkt fisk och kött ökar.
- Övriga, konventionellt producerade, livsmedel ligger inom ramen för EU:s regler gällande bekämpningsmedel
Rätt kött och rätt grönsaker
Kött, mjölk och ägg
Att äta beteskött av nöt och lamm bidrar till att bevara odlingslandskapet och dess biologiska mångfald. Samtidigt bidrar idisslande djur till en ökning av växthuseffekten.
- Den totala köttkonsumtionen minskar.
- Vid inköp av konventionellt producerat kött och ägg
- ställs höga djuretiska krav
- accepteras inte att djur behandlats med antibiotika eller hormoner i tillväxtsyfte.
- ställs krav på djurfodret avseende - minimal andel sojaprotein
- kyckling- och äggproduktion utan fiskprotein
Grönsaker
Vi behöver äta grönsaker minst två gånger om dagen. Grövre grönsaker som broccoli, kål, lök, morötter och andra rotfrukter och baljväxter ger mycket näring och är billiga. Odlade på friland är de mer resurssnåla och klimatsmarta än tomat och gurka som odlats i uppvärmda växthus.
- Grövre grönsaker serveras dagligen i salladsbufféer eller som tillbehör.
- I varmrätter ska andelen vegetabilier öka som en naturlig del i verksamheternas menyer.
Transportsnålt
Mer än en fjärdedel av matens produktionsareal ligger utomlands och många livsmedel har transporterats långt innan de hamnar på matbordet. Det innebär stor energiåtgång med klimatstörande effekter. Genom att äta säsongsanpassat minskar transporterna avsevärt.
- Matsedeln planeras efter säsong.
- Vid upphandling ska särskild hänsyn tas till den lokala marknaden samt de lokala leverantörernas möjlighet att lämna anbud.