Fortsätt till huvudinnehållet

Enskilt avlopp

En fastighet som ligger utanför område med kommunalt avlopp måste ordna med eget avlopp.

Fastighetsägaren ansvarar för inrättande av det enskilda avloppet.

Fastighetsägaren är skyldig att bedriva egenkontroll enligt Miljöbalken. I korthet innebär egenkontrollen att fastighetsägaren ska ha rutiner för drift, underhåll och avvikelser som kan utgöra fara för människors hälsa och miljö. Med andra ord; fastighetsägaren ska ha koll på avloppsanläggningen!

Avloppsanläggningar som inte uppfyller miljöbalkens reningskrav kan orsaka hälso- och miljöproblem, till exempel förorena dricksvattenbrunnar, orsakar störande lukt och bidra till igenväxning av sjöar och vattendrag. I miljöbalken definieras därför enskilda avlopp som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken. En fastighetsägare med enskilt avlopp bedriver alltså miljöfarlig verksamhet!

För inrättande av enskild avloppsanläggning krävs en ansökan eller anmälan till miljökontoret. I ansökan eller anmälan ska sökanden bland annat uppge typ av avloppsanläggning och tillhörande anläggningsdelar, hur avloppsvattnet ska renas samt handlingar om hur inrättande och underhåll ska säkerställas.

Markens beskaffenhet och grundvattennivån ska bedömas på önskat platsval, plats och avstånd mellan eventuella objekt med skyddsavstånd och avloppsanläggningen ska markeras på en situationskarta. Skyddsobjekt är exempelvis dricksvattentäkter, energibrunnar, ytjordvärme, sjöar och vattendrag.

Ladda ner blanketten: Ansökan enskilt avlopp

 

Miljökontoret handlägger inkomna handlingar om enskilda avlopp.

Normalt besöker handläggare fastigheten för okulär besiktning av grundvattennivå och jordart i grävd provgrop, bedömning av eventuella skyddsobjekt och avstånd till avloppsanläggning samt platsvalets lämplighet i övrigt. Dessa faktorer samt eventuella yttranden från närboende ligger till grund för om ansökan (med villkor) eller anmälan (med försiktighetsmått) gällande avloppsanläggningen kan beviljas.

Ju mer komplett ansökan/anmälan är desto snabbare handläggning.

Är handlingarna tillräckliga är det miljökontorets ambition att beslutet ska vara sökanden tillhanda inom sex veckor.

I enlighet med kommunfullmäktigebeslut debiterar miljökontoret en avgift för handläggning av enskilda avlopp.

Avgiften 2024 är 1063 kr/timmen. Antal timmar beror på vilken typ av avloppsanläggning som prövas. En ansökan om wc- och bdt-avlopp omfattar till exempel ett fast timantal på 8 timmar medan en anmälan om bdt-avlopp debiteras med 3 fasta timmar.

Följande bilder är hämtade från avloppsguides hemsida. På hemsidan finns information om det mesta man behöver känna till om enskilda avlopp; allt från planering och tjänster till produktval och inrättande. Informationen är oberoende och granskas av redaktionen, som finansieras av hemsidans medlemmar (230 av Sveriges kommuner) samt annonser från branschföretag. Avloppsguiden sammanställer också en marknadsöversikt över alla förtillverkade produkter för avloppsrening som säljs på den svenska marknaden – med aktuella priser. Länk till marknadsöversikten hittar du längre ner på sidan.

 

En traditionell markbaserad infiltration är, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd, att föredra – OM förutsättningarna är de rätta. Vilket förutsätter att marken är tillräckligt genomsläpplig och att fastigheten har en tomtyta som är tillräcklig stor (ytan kan minskas med moduler, se nedan).

Är markens genomsläpplighet otillräcklig är markbädd ett alternativ. Spillvattnet i en markbädd renas genom en sandbädd, en konstgjord infiltration, uppsamlas i underliggande stenfraktion och leds därefter till recipient (mottagare av det renade spillvattnet).

Traditionella infiltrations- och markbäddar, uppbyggda av en eller flera stenfraktioner, har idag nästan helt ersatts av moduler (bilden visar en markbädd med moduler). Modulerna är uppbyggda av flerskiktade kontaktytor. På varje yta bildas bakteriella biohudar, där rening sker. Den totala biohudsyta i en modulbädd blir därmed mycket stor, jämfört med en traditionell bädd som endast bildar ett horisontellt biohudsskikt på bäddytan. Med moduler minskar också behovet av externt tillfört stenmaterial.

Minireningsverk kan till exempel vara lämpliga på fastigheter med begränsad tomtyta. Minireningsverk är generellt mindre robusta än markbaserade avloppsanläggningar (fler rörliga delar, några kräver el och tillförd vätska) vilket gör att miljökontoret ställer högre krav på underhåll och service. Årlig service med serviceavtal rekommenderas (tillhandahålls i regel av tillverkare/leverantör).

En avloppsanläggning med wc till sluten tank samt bad-, disk- och tvättavlopp (bdt-avlopp) till slamavskiljare med efterföljande bäddrening förutsätter två separata avloppsrör, en konstruktion som sällan är fallet i befintliga hus. Men ska en ny fastighet byggas eller befintlig renoveras är denna lösning värd att beakta. Sluten tank och bäddrening av bdt-avlopp är godkänd i områden med hög skyddsnivå.

Typ av skyddsnivå, normal eller hög, har betydelse vid val av avloppsanläggning. Vissa områden i kommunen belastas av näringsämnen (miljö) eller ligger inom områden med dricksvattentäkter eller badplatser med förstärkt skydd för smittämnen (hälsa). Sådana områden har hög skyddsnivå och kräver normalt ytterligare reningsåtgärder och/eller smittoreducering av spillvattnet. Varje avloppsanläggning bedöms emellertid individuellt vilket betyder att miljökontoret kan göra en annan bedömning av skyddsnivån än den som gäller för området.

Hög skyddsnivå miljön avseende sjöar/åar

  • Amungen, Lången, Rällingen och Bysjön + 100 m från strandlinjen till dess tillflöden
  • Södra och Norra Viggen samt Hönsan + 100 m från strandlinjen till dess tillflöden (Anstaåns ARO*)
  • Brunnsjön (Broåns ARO*)
  • Svinssjön, Lissjön (Svinssjöns ARO*)
  • Klosterån från inloppet i Dormen och till Dalälven inklusive Flinesjön
  • Olshyttebäcken, Skärsjöbäcken och Trollbosjön (Verksbäckens ARO)
  • Sebäcken Kulbäcken och Mässingsboån (Broåns ARO)
  • Hamreån
  • Lustån nedströms sjön Botan
  • Prästängsbäcken
  • Fatburen, Rörsjön, Holmsjön och Hällagölen med ARO*
*Avrinningsområde

Hög skyddsnivå hälsa avseende dricksvattentäkter/-områden

  • Byar
  • Hienshyttan och Storhagen
  • Enskilda större gemensamma vattentäkter
  • Koberga
  • Backaskolan
  • Skönsbo
  • Kommunala vattentäkter
  • Garpenberg
Herrgården
  • Myckelby
  • Dormsjöskolan
  • Vibberbo
  • Intrånget
  • Nordansjö
  • Solbacken
  • Grådö mejeri
  • Rensbo
  • Smedby
Stjärnsund
  • Vikarbyn
  • Långmora
  • Älvgården
  • Vikbyn
  • Tjärnan

Hög skyddsnivå hälsa avseende allmänna badplatser

200 meter från följande allmänna badplatser
  • Turbobadet
  • Svedbosjön
  • Pålsbenningbadet
  • Vikhyttebadet
  • Björknäbbabadet
  • Matsbobadet

Råder osäkerhet om platsvalet för planerad avloppsanläggning ligger inom något av områdena med hög skyddsnivå – kontakta miljökontoret.

I samband med ansökan/anmälan behöver i regel platsens jordart analyseras och grundvattennivån fastställas.

Undersökningen förutsätter en provgrop på 2,5 meter. Jordartsanalys och grundvattennivån kan utföras av sökanden eller entreprenör. För markbäddar behöver jordarten inte bedömas då extern sand med kända egenskaper tillförs bädden. Provgrop behövs inte heller för vissa typer av minireningsverk*, markbädd på burk och en del kompakta bad-, disk- och tvättanläggningar där spillvattenreningen sker utan markkontakt. *Gäller minireningsverk utan krav på efterbehandling/polering.

Som fastighetsägare är du ansvarig för att provgropen är säkrad för eventuella (fall-) olyckor. Samråd därför med entreprenör eller miljökontoret innan gropen grävs för att minimera tiden med en öppen grop.

Vissa typer av underhåll kräver varken ansökan eller anmälan men fastighetsägaren ska dokumentera vidtagna åtgärder och bör, för att underlätta framtida tillsyn, också meddela åtgärden till miljökontoret.

Till underhåll räknas bland annat utbyte av förslitningsdelar, till exempel pumpar, T-rör, byte eller tätning av skiljeväggar i slamavskiljare, byte av slamavskiljare eller sluten tank. För de senare gäller att ingen ny teknik tillförs samt att anläggningen placeras på samma plats enligt tidigare tillstånd. Ett tillstånd är alltså en grundförutsättning.

Alla slamavskiljare och slutna tankar måste kontinuerligt slamtömmas, alternativt kan fastighetsägaren omhänderta det egna avloppsslammet.

Här hittar du information och bestämmelser om slamtömning respektive omhändertagande av eget avloppsslam

Inrättande av torrtoaletter (utedass, mulltoa, förbränningstoa etc) kräver varken ansökan eller anmälan.

Om toalettavfall ska omhändertas på den egna fastigheten krävs däremot en ansökan till miljökontoret.

Här kan du läsa mer Omhändertagande av eget avloppsslam

Testa ditt avlopp – är ditt avlopp grönt, gult eller rött?

Med avloppsguidens checklist a är det ganska enkelt att själv kontrollera status och ställa en diagnos på befintlig avloppsanläggning. Om något inte fungerar eller saknas enligt checklistan är ditt avlopp sannolikt gult eller rött. Åtgärder eller nytt avlopp krävs. Kontakta miljökontoret eller entreprenör!

På avloppsguidens hemsida om ”Testa ditt avlopp” finns också andra metoder, filmer och information till stöd för att diagnostisera enskilda avlopp.

Blev du hjälpt av informationen på sidan?
Dela denna sidan
Senast uppdaterad: 2024-01-03